References
- Aagaard, T., & Lund, A. (2013). Mind the gap: Divergent objects of assessment in technology-rich learning environments. Nordic Journal of Digital Literacy, 8(4), 225–243.
- Ahlberg, A. (Red.) (2009). Specialpedagogisk forskning: En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
- Åkerfeldt, A. (2014). Didaktisk design med digitala resurser: En studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.
- Åkerlund, D. (2014). Elever syns på nätet: Multimodala texter och autentiska mottagare. Doktorsavhandling, Åbo: Åbo Akademis förlag.
- Alvesson, M., & Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod (S.-E. Torhell, övers.). Lund: Studentlitteratur.
- Buckingham, D. (2009).
New media, new childhood’s? Children’s changing cultural environment in the age of digital technology . I M. J. Kehily (Red.), An introduction to childhood studies (s.124–140). London: Open University Press. - Damsby, G. (2008). Implementering av kompensatoriska datorprogram i undervisningen: Belyst ur specialpedagogers perspektiv. Malmö: FoU-enheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne.
- Dreier, O. (2003).
Learning in personal trajectories of participation . I N. Stevenson, H. L. Radtke, R. Jorna, & H. Stam (Red.), Theoretical psychology: Critical contributions (s.20–29). Toronto: Captus Press. - Drotner, K., & Livingstone, S. (2008). The international handbook of children, media and culture. London: Sage.
- Edwards, A., & Mackenzie, L. (2005). Steps towards participation: The social support of learning trajectories. International Journal of Lifelong Education, 24(4), 287–302. DOI: 10.1080/02601370500169178
- Engeström, Y. (2008). Weaving the texture of school change. Journal of Educational Change, 9(4), 379–383. DOI: 10.1007/s10833-008-9086-6
- Erstad, O. (2011).
Digitalt kompetente skoler . I O. Erstad, & T. E. Hauge (Red.), Skoleutvikling og digitale medier: Kompleksitet, mangfold og ekspansiv lærin (s.47–63). Oslo: Gyldendal Akademisk. - Forsling, K. (2010).
Teachers using an expanded text concept and media pedagogy for children with dyslexia . I S. Kotilainen, & S.-B. Arnolds-Granlund (Red.), Media literacy education: Nordic perspectives (s.145–155). Göteborg: International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet. - Forsling, K. (2017). Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap. Design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium. Doktorsavhandling Åbo Akademi University Press, Åbo: Åbo Akademi. ISBN 978-951-765-858-4.
- Giota, J., & Lundborg, O. (2007). Specialpedagogiskt stöd i grundskolan: Omfattning, former och konsekvenser. Göteborg: Göteborgs universitet.
- Gynther, K. (Red.) (2010). Didaktik 2.0: Læremiddelkultur mellem tradition og innovation. Köpenhamn: Akademisk forlag.
- Helldin, R. (2003).
Specialpedagogiskt perspektivseende, humanvetenskaper och etik . I B. Jonsson, & K. Roth (Red.), Demokrati och lärande: Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle (s.203–231). Lund: Studentlitteratur. - Jacquet, E. (2016). Litteracitet i fem högstadieungdomars en-till-en-datorpraktiker. Doktorsavhandling, Åbo: Åbo Akademis förlag.
- Jewitt, C. (2009). Technology, literacy and learning: A multimodal approach. London: Routledge.
- Johnson, L., Levine, A., & Smith, R. (2009). The 2009 Horizon report. Austin, TX: The New Media Consortium.
- Kjällander, S. (2011). Designs for learning in an extended digital environment: Case studies of social interaction in the social science classroom. Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms universitet.
- Klerfelt, A. (2007). Barns multimediala berättande: En länk mellan mediekultur och pedagogisk praktik. Doktorsavhandling, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
- Kress, G. (2003). Literacy in the new media age. London: Routledge. DOI: 10.4324/9780203299234
- Kress, G. (2010). Multimodality: a social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge. DOI: 10.4324/9780203970034
- Kress, G., & van Leeuwen, T. (2001) Multimodal discourse: The modes and media of contemporary communication. London: Arnold.
- Leijon, M. (2010). Att spåra tecken på lärande: Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid. Malmö: Malmö högskola.
- Leijon, M., & Lindstrand, F. (2012). Socialsemiotik och design för lärande: Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3–4), 171–192.
- Linderoth, J. (2004). Datorspelandets mening: Bortom idén om den interaktiva illusionen. Doktorsavhandling, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
- Lindstrand, F. (2006). Att göra skillnad: Representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Stockholm: HLS förlag.
- Meyer, A., Rose, D. H., & Gordon, D. (2014). Universal design for learning theory and practice. Wakefield, MA: CAST Professional Publishing.
- Myrberg, M., & Lange, A. (Red.) (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter: Konsensusprojektet. Härnösand: Specialpedagogiska institutet.
- National Agency for Education/kolverket. (2015). It-användning och elevresultat i PISA 2012. Stockholm: Skolverket. Hämtad från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3504 - Nilholm, C. (2007) Perspektiv på Specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
- Nissen, A., & Fibiger, J. (2010) Digital literacy: Afrapportering af udviklingsarbejde. Århus: Center for E-læring og Medier VIA University College, CELM. Hämtad från
http://docplayer.dk/2139081-Digital-literacy-alice-bonde-nissen-johannes-fibiger.html - Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
- Rose, D. H., & Meyer, A. (2002). Teaching every student in the digital age: Universal design for learning. Alexandria, VA: Association for Supervision and Curriculum Development.
- Rostvall, A.-L., & Selander, S. (Red.) (2008). Design för lärande. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
- Samulesson, U. (2014).
Digital (o)jämlikhet. IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital . Doktorsavhandling, Jönköping: School of Education and Communication. - Schools Inspectorate/Skolinspektionen. (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Stockholm: Skolinspektionen.
- Selander, S. (2007). Didaktisk design: Den dubbla utmaningen. Nordic Journal of Digital Literacy, 2(3), 162–172.
- Selander, S. (2009).
Didaktisk design . I S. Selander, & E. Svärdemo-Åberg (Red.), Didaktisk design i digital miljö: Nya möjligheter för lärande (s.17–36). Stockholm: Liber. - Selander, S., & Kress, G. (2010). Design för lärande: Ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
- Selander, S., & Rostvall, A.-L. (Red.) (2008). Design för lärande. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
- Selander, S., & Svärdemo-Åberg, E. (2009). Didaktisk design i digital miljö: Nya möjligheter för lärande. Stockholm: Liber.
- SPSM. (2011). It i lärandet för att nå målen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
- Thomas, A. (2011). Towards a transformative digital literacies pedagogy. Nordic Journal of Digital Literacy, 6(1–2), 89–102.
- Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Doktorsavhandling. Specialpedagogiska Institutionen. Stockholms universitet.
- Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
DOI: https://doi.org/10.16993/dfl.106 | Journal eISSN: 2001-7480
Language: English
Page range: 108 - 117
Submitted on: Apr 24, 2018
Accepted on: Aug 8, 2019
Published on: Aug 22, 2019
Published by: Stockholm University Press
In partnership with: Paradigm Publishing Services
Keywords:
© 2019 Karin Forsling, published by Stockholm University Press
This work is licensed under the Creative Commons Attribution 4.0 License.
