Skip to main content
Have a personal or library account? Click to login
From Haymaking to Wood Production: Past Use of Mires in Northern Sweden Affect Current Ecosystem Services and Function Cover

From Haymaking to Wood Production: Past Use of Mires in Northern Sweden Affect Current Ecosystem Services and Function

Open Access
|Feb 2021

References

  1. Anon. (2015). Abborrtjärn och Svartberget: två små byar strax utanför Vindeln i Västerbotten. Abborrtjärn. [Abborrtjärn and Svartberget: two small villages just outside Vindeln in Västerbotten].
  2. Arrhenius, J. P. (1884). Om mossar och andra vattendränkta marker: deras odling och vidare behandling: meddelanden (Vol. 24). Stockholm: J. Arrhenii förl. [On bogs and other waterlogged lands: Their cultivation and further treatment: Communications].
  3. Asmala, E., Carstensen, J., & Räike, A. (2019). Multiple anthropogenic drivers behind upward trends in organic carbon concentrations in boreal rivers. Environmental Research Letters, 14(12), 110. DOI: 10.1088/1748-9326/ab4fa9
  4. Berg, Å., Ehnström, B., Gustafsson, L., Hallingback, T., Jonsell, M., & Weslien, J. (1994). Threatened plant, animal, and fungus species in Swedish forests – Distribution and habitat associations. Conservation Biology, 8(3), 718731. DOI: 10.1046/j.1523-1739.1994.08030718.x
  5. Björck, T. (1851). Samling af alla gällande K:gl. förordningar, instruktioner, författningar och reskripter m.m., samt Kammarkollegii och Direktörsembetets wid Landtmäteriet och Justeringswerket i riket utfärdade cirkulärbref och föreskrifter rörande landtmäteriet och dermed sammanhang egande ämnen. Stockholm. [Collection of all existing regulations, instructions, laws and letters etc., as well as communications and provisions concerning mapping and cadastral matters, issued by various State Agencies].
  6. Blind, A.-C., Kuoljok, K., Axelsson Linkowski, W., & Tunón, H. (2015). Myrens betydelse för renen och renskötseln: biologisk mångfald på myrar i renskötselland. Uppsala: Naptek. [The importance of mires for reindeer and reindeer husbandry: Biodiversity on mires in reindeer-herding areas]. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3424
  7. Bosin, A. (1901). Hvilken betydelse har mosskulturen i de norrländska länen och i hvilken riktning bör den utvecklas? Västerbottens län. Svenska mosskulturföreningen tidskrift (pp. 177182). [What is the present and future importance of mire cultivation in the counties of northern Sweden? Västerbotten county].
  8. Bunte, R., Borgegård, L.-E., & Gaunitz, S. (1982). Vindeln: en norrländsk kommuns ekonomiska utveckling 1800–1980. Lund: Selector. [Vindeln: The economic development of a municipality in northern Sweden 1800–1980].
  9. Bylund, E. (1956). Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867. (Doctoral dissertation, Uppsala University, Uppsala). [The colonization of Pite lappmark until 1867].
  10. Campbell, Å. (1982 [1948]). Från vildmark till bygd: en etnologisk undersökning av nybyggarkulturen i Lappland före industrialismens genombrott. Umeå: Två förläggare. [From wilderness to settled country: an ethnological study of the settlers culture in Swedish Lapland before the industrial breakthrough].
  11. Clymo, R. S. (1984). The limits to peat bog growth. Philosophical Transactions of the Royal Society of London Series B-Biological Sciences, 303(1117), 605654. DOI: 10.1098/rstb.1984.0002
  12. Egerbladh, O. (1972). Degerfors: 1700-talets kolonisation. Umeå: Bokförl. Björken. [Degerfors: The colonization of the 1700s].
  13. Eliasson, P. (2008). Skogsdikning och skogsväxt under 1900-talet. In L. Runefelt (Ed.), Svensk mosskultur: Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000 (pp. 181195). [Forest ditching and forest growth during the 20th century]. Stockholm.
  14. Elveland, J. (1979). Dammängar, silängar och raningar: norrländska naturvårdsobjekt. Solna: Naturvårdsverket. [Irrigated and naturally flooded hay-meadows in North Sweden: A nature conservancy problem].
  15. Elveland, J. (1982). Växtekologiska undersökningar. In J. Elveland & K. Sjöberg (Eds.), Några effekter av återupptagen slåtter och andra skötselåtgärder på vegetation och djurliv i norrländska våtmarker (pp. 1959). [Studies in plant ecology]. Solna: Naturvårdsverket.
  16. Elveland, J. (1983). Norrländska våtslåttermarker: bevarande av ett gammalt kulturlandskap. Solna: Statens naturvårdsverk. [Northern Swedish wetlands formerly mown for hay: Conservation of an old cultural landscape].
  17. Företagarna. (2020). Företagarfakta: Vindelns kommun [Business facts: Vindeln Municipality]. Retrieved from https://www.foretagarna.se/contentassets/62837703e90d4f9eae815af6b3b0a9b0/vindeln.pdf
  18. Forslund, M., Löfroth, M., & Rundlöf Forslund, S. (1994). Våtmarker i Västerbottens län. Umeå: Länsstyrelsen Västerbotten. [Wetlands of Västerbotten County].
  19. Frödin, J. (1940). Zentraleuropas Alpwirtschaft. Oslo: Aschehoug.
  20. Frödin, J. (1952). Skogar och myrar i norra Sverige i deras funktioner som betesmark och slåtter. Oslo: Aschehoug. [Forests and mires of Northern Sweden as pastures and meadows]. DOI: 10.1080/00291955308551746
  21. Gardfjell, H., & Hagner, Å. (2016). Instruktion för habitatinventering i NILS och MOTH. Umeå: Sveriges Lantbruksuniversitet. [Instructions for habitat surveys in NILS and MOTH].
  22. Gunnarsson, U., & Löfroth, M. (2014). The Swedish wetland survey: Compiled excerpts from the national final report. Stockholm: Naturvårdsverket. Retrieved from http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6618-5.pdf
  23. Hånell, B. (1990). Torvtäckta marker, dikning och sumpskogar i Sverige (Vol. 22). Umeå: Swedish University of Agricultural Sciences. [Peatlands, ditching and swamp forests in Sweden].
  24. Hasselquist, E. M., Lidberg, W., Sponseller, R. A., Ågren, A., & Laudon, H. (2018). Identifying and assessing the potential hydrological function of past artificial forest drainage. Ambio, 47(5), 546556. DOI: 10.1007/s13280-017-0984-9
  25. Hasselquist, E. M., Mancheva, I., Eckerberg, K., & Laudon, H. (2019). Policy change implications for forest water protection in Sweden over the last 50 years. Ambio. DOI: 10.1007/s13280-019-01274-y
  26. Hellström, P. (1917). Norrlands jordbruk. Uppsala: Almqvist & Wiksell. [Agriculture in Norrland].
  27. Holden, J., Chapman, P. J., & Labadz, J. C. (2004). Artificial drainage of peatlands: hydrological and hydrochemical process and wetland restoration. Progress in Physical Geography, 28(1), 95123. DOI: 10.1191/0309133304pp403ra
  28. Järveoja, J., Nilsson, M. B., Crill, P. M., & Peichl, M. (2020). Bimodal diel pattern in peatland ecosystem respiration rebuts uniform temperature response. Nature Communications, 11(1), 4255. DOI: 10.1038/s41467-020-18027-1
  29. Joosten, H. (2015). Peatlands, climate change mitigation and biodiversity conservation. Nordic Council of Ministers. DOI: 10.6027/ANP2015-727
  30. Joosten, H., Tanneberger, F., & Moen, A. (Eds.). (2017). Mires and peatlands of Europe: Status, distribution and conservation. Stuttgart: Schweizerbart Science Publishers.
  31. Kardell, L. (2018). Ett försök med myrslåtter i Klövsjö samt något om mad- och myrslåtter i allmänhet. Uppsala: Institutionen för skoglig landskapsvård, Sveriges lantbruksuniversitet. [A mire-meadow harvest trial in Klövsjö and haymaking on wetlands in general].
  32. Karlsen, R. H., Grabs, T., Bishop, K., Buffam, I., Laudon, H., & Seibert, J. (2016). Landscape controls on spatiotemporal discharge variability in a boreal catchment. Water Resources Research, 52(8), 65416556. DOI: 10.1002/2016WR019186
  33. Kempe, F. (1909). Skogshushållning i Norrland: ett program. Uppsala: Almqvist & Wiksell. [Forest economy in Norrland: a program].
  34. Laiho, R. (2006). Decomposition in peatlands: reconciling seemingly contrasting results on the impacts of lowered water levels. Soil Biology & Biochemistry, 38(8), 20112024. DOI: 10.1016/j.soilbio.2006.02.017
  35. Länsstyrelsen Västerbotten. (2008). Strategi för skydd och restaurering av våtmarker i Västerbottens län. Umeå: Länsstyrelsen (County Administrative Board) Västerbotten. [Strategy for the protection and restoration of wetlands in Västerbotten County].
  36. Lantmäteriet. (2020a). Historiska kartor, free historical map service of the Swedish National Land Survey. Retrieved from https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/advancedsearch.html
  37. Lantmäteriet. (2020b). Terrain Map, vector format.
  38. Larsson, H. (1988). Nybyggaröden i gamla Degerfors socken. Vindeln. [Settler lives in old Degerfors Parish].
  39. Laudon, H., & Ottosson Löfvenius, M. (2016). Adding snow to the picture – Providing complementary winter precipitation data to the Krycklan Catchment Study database. Hydrological Processes, 30(13), 24132416. DOI: 10.1002/hyp.10753
  40. Laudon, H., Taberman, I., Ågren, A., Futter, M., Ottosson-Löfvenius, M., & Bishop, K. (2013). The Krycklan catchment study – A flagship infrastructure for hydrology, biogeochemistry, and climate research in the boreal landscape. Water Resources Research, 49(10), 71547158. DOI: 10.1002/wrcr.20520
  41. Marcotte, P., Roy, V., Plamondon, A. P., & Auger, I. (2008). Ten-year water table recovery after clearcutting and draining boreal forested wetlands of eastern Canada. Hydrological Processes, 22(20), 41634172. DOI: 10.1002/hyp.7020
  42. Menberu, M. W., Tahvanainen, T., Marttila, H., Irannezhad, M., Ronkanen, A.-K., Penttinen, J., & Kløve, B. (2016). Water-table-dependent hydrological changes following peatland forestry drainage and restoration: analysis of restoration success. Water Resources Research, 52(5), 37423760. DOI: 10.1002/2015WR018578
  43. Minkkinen, K., Vasander, H., Jauhiainen, S., Karsisto, M., & Laine, J. (1999). Post-drainage changes in vegetation composition and carbon balance in Lakkasuo mire, Central Finland. Plant and Soil, 207(1), 107120. Retrieved from <Go to ISI>://WOS:000080183000011. DOI: 10.1023/A:1004466330076
  44. Moen, A. (1976). Slåttermyrers vegetasjon, produksjon og verneverdi: foreløpig meddelelse fra forskningsprosjekt. In Gjengroing av kulturmark; internordisk symposium 27–28 nov. 1975. [The vegetation, productivity and conservation values of hay fens: Preliminary communication from a research project]. Ås: NLH.
  45. Moen, A., Lyngstad, A., & Øien, D.-I. (2015). Hay crop of boreal rich fen communities traditionally used for haymaking. Folia Geobotanica, 50(1), 2538. DOI: 10.1007/s12224-015-9204-1
  46. Nilsson, M., Sagerfors, J., Buffam, I., Laudon, H., Eriksson, T., Grelle, A., … Lindroth, A. (2008). Contemporary carbon accumulation in a boreal oligotrophic minerogenic mire – A significant sink after accounting for all C-fluxes. Global Change Biology, 14(10), 23172332. DOI: 10.1111/j.1365-2486.2008.01654.x
  47. Nilsson, P., Roberge, C., Fridman, J., & Wulff, S. (2019). Skogsdata 2019. Umeå: Swedish University of Agricultural Sciences. [Forest statistics 2019].
  48. Norstedt, G., & Laudon, H. (2019). Krycklan: markanvändning från forntid till nutid. Umeå: Department of Forest Ecology and Management, SLU. [Krycklan: Land use from ancient times to present].
  49. Osvald, H. (1937). Myrar och myrodling. Stockholm: Kooperativa Förb Bokf. [Mires and mire cultivation].
  50. Reinton, L. (1955). Sæterbruket i Noreg. 1, Sætertypar og driftsformer. Oslo: Aschehoug. [Mountain summer farming in Norway. 1, Types of summer farms and types of management].
  51. Saarimaa, M., Aapala, K., Tuominen, S., Karhu, J., Parkkari, M., & Tolvanen, A. (2019). Predicting hotspots for threatened plant species in boreal peatlands. Biodiversity and Conservation, 28(5), 11731204. DOI: 10.1007/s10531-019-01717-8
  52. Sjöberg, K. (1982). Zooekologiska undersökningar. In J. Elveland and K. Sjöberg (Eds.), Några effekter av återupptagen slåtter och andra skötselåtgärder på vegetation och djurliv i norrländska våtmarker (pp. 6096). [Studies in animal ecology]. Solna: Naturvårdsverket.
  53. Strandin Pers, A. (2012). Mark i marginalen: drivkrafter, pionjärer och myrodlingslandskap. (Stockholm University, Stockholm). [Marginal lands: Drivers, pioneers and landscapes of mire cultivation].
  54. Svenska Akademien. (2020). Ordbok. Retrieved from https://www.saob.se/
  55. Svensson, J., & Moreau, A. (2012). Ängar: biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet. Jönköping: Jordbruksverket. [Meadows: Biological diversity and variation in the agricultural landscape].
  56. Tenning, L. (2015). Life to ad(d)mire: Restoration of wetlands and mires in seven counties. Östersund: County Administrative Board of Jämtland. Retrieved from https://www.lansstyrelsen.se/download/18.4e0415ee166afb59324102de/1541684410926/LifeToAddmire-en.pdf
  57. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. (1872–1910). Bidrag till Sveriges officiella statistik. S. Allmänna arbeten. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga berättelser. Stockholm. [Sweden’s official statistics: Reports from the Swedish Roads and Waters Agency]. Retrieved from https://www.scb.se/hitta-statistik/sok/Index?Subject=allsubjects&Series=BISOS+S+Allmänna+arbeten+1872-1910&From=1872&To=1910&Sort=relevance&Query=&Page=1&Tab=older&Exact=false
  58. Warenberg, K. (1988). Myrarnas betydelse från renbetessynpunkt. Jönköping: Lantbruksstyr. [The importance of mires for reindeer husbandry].
  59. Wiklund, S. (1992). Våtmarksord i lulemålen: en ordgrupp sedd ur informant- och intervjuarperspektiv. (Doctoral dissertation, Umeå University, Umeå). [Wetland terms in the Swedish Lule dialect: A group of words seen from the perspectives of informants and interviewer]. Retrieved from http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:615112/FULLTEXT02.pdf
  60. Zackrisson, O. (1976a). Vegetation dynamics and land use in the lower reaches of the river Umeälven. In O. Zackrisson, R. Engelmark, I. Renberg & I. U. Olsson (Eds.), Palaeo-ecological investigations in coastal Västerbotten, N. Sweden 9, 774. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad.
  61. Zackrisson, O. (1976b). Vegetationsdynamik på kulturmark i övre Norrland under historisk tid. In Gjengroing av kulturmark; internordisk symposium 27–28 nov. 1975. [Vegetation dynamics on agricultural land in northernmost Sweden during historical times]. Ås: NLH.
DOI: https://doi.org/10.16993/rl.70 | Journal eISSN: 2002-0104
Language: English
Page range: 2 - 2
Submitted on: Aug 26, 2020
Accepted on: Jan 23, 2021
Published on: Feb 16, 2021
Published by: Stockholm University Press
In partnership with: Paradigm Publishing Services

© 2021 Gudrun Norstedt, Eliza Maher Hasselquist, Hjalmar Laudon, published by Stockholm University Press
This work is licensed under the Creative Commons Attribution 4.0 License.