Working Class Youths’ Engagement with and Responses to Gendered Transition Structures: Resilience and Reworking Strategies

The classed and gendered structures shaping the transitions of vocationally oriented youth – from lower to upper secondary education and subsequently into the labour market – are well documented. Less attention has been paid to how young people engage with these structures during their transitional journeys. This study draws on repeated interviews with Swedish youths who enrolled in and later on graduated from the vocational upper secondary programmes Vehicle and Transport and Health and Social Care. The dataset comprises 33 interviews with four girls and two boys. The first interview round was conducted when they were in their first year of upper secondary and the last five years after graduation. The interview data were synthesised using the case-profile method and analysed through the lens of disaggregated agency – a three-tier framework for interpreting social responses to perceived injustices and structural constraints. The findings reveal how they navigated classed and gendered structures during their educational transitions and entry into the labour market, and how they responded to challenges related to schooling and the school-to-work transition. They further reveal that resilience was a prevalent response among participants, expressed in similar ways by both girls and boys. Reworking was also a common strategy, though it was shaped by sector-specific conditions and exhibited clear gendered patterns. Notably, they did not voice criticism or express views that could be construed as forms of resistance. The study underscores the enduring impact of class and gender on young people’s post-educational trajectories and highlights structural inequalities within the labour market.

Abstrakt

De klass- och könsbundna strukturer som formar övergångarna från grundskolan till gymnasieskolan och vidare till arbetsmarknaden för ungdomar som väljer yrkesprogram är väl dokumenterade. Mindre uppmärksamhet har ägnats åt hur de förhåller sig till strukturerna. Denna studie bygger på intervjuer med svenska ungdomar som gått yrkesprogrammen fordon och transport samt vård och omsorg på gymnasiet. Datamaterialet består av intervjuer med fyra flickor och två pojkar. Den första intervjun genomfördes under första året på gymnasiet, och den senaste fem år efter avslutad utbildning. Datan har bearbetats med hjälp av caseprofile-metoden och analyserats med stöd i ’disaggregated agency’ – ett tredelat ramverk för att tolka sociala responser på strukturella begränsningar och upplevda orättvisor. Analysen uppehåller sig vid hur de navigerade de klass- och könsbundna strukturer som genomsyrar utbildning- och arbetsrelaterade övergångar samt hur de bemötte utmaningar kopplade till dessa. Resultaten visar att resiliens var en vanlig respons bland ungdomarna, och detta sätt att hantera utmaningar såg ungefär likadant ut för flickor och pojkar. Omarbetning (reworking) visade sig också vara en vanlig form av respons, men denna påverkades av arbetssektorsspecifika villkor och uppvisade tydliga könsmönster. Däremot gav de inte uttryck för sådant som skulle kunna tolkas som motståndshandlingar. Studien belyser hur klass- och könsrelaterade strukturer formar utbildnings- och arbetsrelaterade övergångar för ungdomar som gått gymnasiala yrkesprogram, och synliggör strukturella ojämlikheter på arbetsmarknaden.

Nyckelord: yrkesutbildning; övergångar; klass och genus; ojämlikhet på arbetsmarknaden; kvalitativ longitudinell forskning; ‘disaggregated agency’