ISSN: 2002-2131 Kriterium (Online)
Under det senaste decenniet har läsfrämjande insatser alltmer kommit att inkludera spädbarn som målgrupp. Bibliotek anordnar sagostunder för de allra yngsta, barnhälsovården hänvisar nyblivna föräldrar till biblioteken, och olika organisationer uppmanar föräldrar att börja läsa högt redan under barnets första levnadsmånad. Trots detta intensifierade intresse är den forskningsbaserade kunskapen om dessa verksamheter ännu begränsad.
Denna bok undersöker fenomenet spädbarnsläsning genom ett brett fältarbete och en teoretisk ram inspirerad av diskursanalys och aktör-nätverksteori. Syftet är att analysera hur läsfrämjande praktiker riktade till spädbarn formas, förstås och praktiseras i olika sammanhang – och hur diskurser, kroppar, rum och materiella ting samverkar i dessa processer.
Boken är strukturerad i tre tematiska delar. Den första behandlar hur samspelet mellan bebis och bok förstås och praktiseras i läsfrämjande verksamheter. Den andra fokuserar på bibliotekets barnavdelning och de rörelser som detta rum både främjar och motarbetar. Den tredje vidgar perspektivet till hur anknytningsdiskurser och normer kring föräldraskap artikuleras i kampanjer och onlineforum.
Genom att kombinera etnografiska nedslag med diskursanalytiska och posthumanistiska perspektiv bidrar boken med ny kunskap om de komplexa praktiker som utgör spädbarnsläsning. Den vänder sig till forskare och professionella inom fält som biblioteks- och informationsvetenskap, pedagogik, barn- och ungdomsvetenskap samt kritiska studier av barndom, läsning och kulturpolitik.
***
In recent years, literacy promotion initiatives have increasingly turned their attention to the very youngest children. Libraries host storytimes for infants, child health centres direct new parents to reading resources, and various organizations encourage families to begin reading aloud from the child’s first month of life. Despite this growing engagement, research on these practices remains limited.
This book explores the emerging phenomenon of infant reading through extensive fieldwork and a theoretical framework informed by discourse theory and actor-network theory. It investigates how literacy practices aimed at babies are constructed, enacted, and negotiated across different contexts—highlighting the interplay of discourses, bodies, spaces, and materialities.
Structured around three thematic parts, the book begins by examining how interactions between babies, books, and caregivers are shaped by discursive and embodied dynamics. The second part turns to the children’s section of the public library, analysing how spatial and institutional conditions support or constrain infant reading practices. The third part broadens the scope, focusing on how attachment discourses circulate in literacy campaigns and how the norms surrounding “good parenting” are interpreted and challenged by mothers in online forums.
Combining ethnographic methods with discourse-analytical and posthumanist perspectives, this book offers new insights into the complex and affective practices that constitute reading with babies. It will be of interest to researchers and practitioners in library and information science, childhood studies, education, literacy studies, and cultural policy.
Academic co-ordinator is Anna Lundh, Docent, Senior Lecturer, University of Borås, ORCID: https://orcid.org/0000-0002-4178-0563.
